De finansiella riskerna omfattar främst valuta-, finansierings-, ränte- och kreditrisker. Finansiella risker hanteras av koncernens centrala finansfunktion enligt riktlinjerna i finanspolicyn som fastställts av Cloettas styrelse. Målet är att identifiera koncernens riskexponering och med viss framförhållning skapa förutsägbarhet i det ekonomiska utfallet samt att minimera möjliga ogynnsamma effekter på koncernens finansiella resultat i nära samarbete med koncernens operativa enheter. Genom att konsolidera och kontrollera riskerna centralt är det möjligt att minska risknivån samtidigt som kostnaderna för exempelvis valutasäkring minskar.
| Risker SANNOLIKHET |
Hantering PÅVERKAN |
|
| Valutarisker | Fluktuationer i valutakurser påverkar Cloettas resultat dels i samband med att köp och försäljning sker i olika valutor (transaktionsexponering) och dels vid omräkning av utländska dotterbolags balans- och resultaträkningar till svenska kronor (omräkningsexponering). Cloettas redovisningsvaluta är svenska kronor, medan många dotterbolag har euro som funktionell valuta, varför omräkningsexponeringen är betydande. Förutom svenska kronor och euro exponeras Cloetta även i viss utsträckning mot DKK, NOK, GBP och USD. | Målet för Cloettas valutahantering är att minimera valutakurseffekterna genom att utnyttja inkommande valuta till betalningar i samma valuta. Om den svenska kronan hade försvagats/förstärkts med 10 procent mot euron hade årets resultat före skatt varit cirka 25 Mkr (40) högre/lägre. Delar av omräkningsexponeringen säkras genom att koncernen har tagit upp lån i euro. |
| Refinansieringsrisk | Med refinansieringsrisk avses risken att finansiering inte kan erhållas, eller kan erhållas endast till kraftigt ökade kostnader. | Under 2022 nådde Cloetta skuldsättningsmålet med en nettoskuld/ EBITDA om cirka 2,5 gånger. Genom låneavtal med ett antal banker samt företagsobligationer har Cloetta en fördelaktig situation när det gäller tillgång till finansiering, för exempelvis potentiella förvärv. Under 2022 förlängde Cloetta sina befintliga tidsbestämda och revolverande checkräkningskrediter i flera valutor med bankerna i ett år. Under året säkrade Cloetta även finansiering för den nya anläggningen i Nederländerna genom att teckna avtal om en ny lånefacilitet och genom att utöka de revolverande checkräkningskrediterna i flera valutor. |
| Ränterisk | Cloetta exponeras mot ränterisker på räntebärande kortfristiga och långfristiga skulder. Även om en del av koncernens banklån är säkrade via ränteswappar finns det fortfarande en exponering för ränterisk för de delar som inte är säkrade eller då säkring upphör. Koncernen kommer att ådra sig en större nettoskuld under åren 2023–2026 på grund av den nyetablerade anläggningen. |
Koncernen analyserar sin exponering för ränterisk kontinuerligt och simuleringar av ränteförändringar görs löpande. Ränterisken reduceras genom att delar av framtida räntebetalningar säkras genom ränteswappar. Om räntan under 2022 hade varit 1 procentenhet högre skulle, med alla andra variabler konstanta, årets resultat före skatt varit cirka 7 Mkr (1) lägre. Om räntan hade varit 1 procentenhet lägre skulle, med alla andra variabler konstanta, årets resultat före skatt varit cirka 4 Mkr (1) högre. |
| Kreditrisker |
Med kreditrisk avses risken att en motpart till Cloetta inte kan fullgöra sitt åtagande och därigenom orsakar en förlust. Finansiella transaktioner ger även upphov till kreditrisker gentemot finansiella och kommersiella motparter. |
Kreditrisken i kundfordringar är relativt sett begränsad med hänsyn till att koncernens kundbas är spridd och främst består av stora kunder, då försäljningen främst sker till de stora dagligvarukedjorna. Kunderna är föremål för kreditprövning i enlighet med kreditpolicy och fordringsbalanserna övervakas löpande. Koncernens motparter i finansiella transaktioner är banker och kreditinstitut med god kreditrating (mellan AA- och A-1). |
| Värderingsrisker | I koncernen finns ett antal tillgångar och skulder som värderats med bidrag från eller hjälp av olika experter. Det inkluderar varumärken på tillgångssidan samt pensionsskulder och skatteskulder på skuldsidan. | Nedskrivningsbehovet av tillgångar och uppskrivningsbehovet för skulder prövas årligen eller när det finns en indikation som föranleder prövning. Läs mer i not 12, Immateriella anläggningstillgångar på sidorna 95–96 och i not 30, Kritiska uppskattningar och bedömningar på sidorna 115–116 i årsredovisningen. |