Finansiella risker

De finansiella riskerna omfattar främst valuta-, finansierings-, ränte- och kreditrisker. Finansiella risker hanteras av koncernens finansfunktion enligt riktlinjerna i finanspolicyn som fastställts av Cloettas styrelse.

Målet är att identifiera koncernens riskexponering och med viss framförhållning skapa förutsägbarhet i det ekonomiska utfallet samt att minimera möjliga ogynnsamma effekter på koncernens finansiella resultat i nära samarbete med koncernens operativa enheter.

Genom att konsolidera och kontrollera riskerna centralt minskas risken samtidigt som kostnaderna för exempelvis valutasäkring minskar. Den finansiella riskhanteringen beskrivs utförligt under not 28 på sidan 126–127.

Läs mer om redogörelse för finansiella risker utifrån sannolikhet och påverkan i dokument nedan.

RiskerSannolikhet HanteringPåverkan
Valutarisker

image

Fluktuationer i valutakurser påverkar Cloettas resultat dels i samband med att köp och försäljning sker i olika valutor (transaktionsexponering), dels vid omräkning av utländska dotterbolags balans- och resultaträkningar till svenska kronor (omräkningsexponering). Cloettas redovisningsvaluta är svenska kronor, medan en majoritet av dotterbolagen har euro som funktionell valuta, varför omräkningsexponeringen är betydande. Förutom  svenska kronor och euro exponeras Cloetta även i viss utsträckning mot norska kronor, GBP och USD.

image

Målet för Cloettas valutahantering är att minimera valutakurseffekterna genom att utnyttja inkommande valuta till betalningar i samma valuta. Om svenska kronan hade försvagats/förstärkts med 10 procent mot euron hade årets resultat före skatt varit cirka 25 Mkr högre/lägre.

Delar av omräkningsexponeringen säkras genom att koncernen har tagit upp lån i euro. Dessutom säkrar koncernen USD till viss del.

Refinansieringsrisk

image

Med refinansieringsrisk avses risken att finansiering inte kan erhållas, eller kan erhållas endast till kraftigt ökade kostnader. 

image

Under 2016 har Cloetta nått det finansiella målet relaterat till nettoskuld/EBITDA om 2,5 gånger. Under året har koncernen dessutom refinansierat hela sin skuld (banklån och obligationslån) och ersatt det med ett nytt bankavtal samt checkräkningskredit med fyra banker. Detta innebär att Cloetta nu har en fördelaktig situation när det gäller tillgång till finansiering, inklusive bland annat för potentiella förvärv.

Ränterisker

image

Cloetta exponeras mot ränterisker på räntebärande kortfristiga och långfristiga skulder. Även om en del av koncernens banklån är säkrade, finns det fortfarande en exponering för ränterisk för de delar som inte är säkrade eller då säkring upphör.

image

Koncernen analyserar sin exponering för ränterisk kontinuerligt. Simuleringar av ränteförändringar görs löpande. Ränterisken reduceras genom att delar av framtida räntebetalningar säkras genom ränteswappar.

Om räntan hade varit 1 procentenhet högre skulle, med alla andra variabler konstanta, årets resultat före skatt varit cirka 25 Mkr lägre. Om räntan hade varit 1 procentenhet lägre skulle, med alla andra variabler konstanta, årets resultat före skatt varit cirka 35 Mkr lägre på grund av att vissa swappar inte innehåller en klausul om zero-floor.

Kreditrisker

image

Med kreditrisk avses risken att en motpart till Cloetta inte kan fullgöra sitt åtagande och därigenom orsakar en förlust.

Finansiella transaktioner ger även upphov till kreditrisker gentemot finansiella och kommersiella motparter.

image

Kreditrisken i kundfordringar är relativt sett begränsad med hänsyn till att koncernens kundbas är spridd och främst består av stora kunder, då försäljningen främst sker till de stora dagligvarukedjorna. Kunderna är föremål för kreditprövning i enlighet med kreditpolicy och fordringsbalansen övervakas löpande. 

Koncernens motparter i finansiella transaktioner är banker och kreditinstitut med god kreditrating (mellan AA– och A-3).

Värderingsrisker

image

I koncernen finns ett antal tillgångar och skulder som värderats med hjälp av olika expertis, som till exempel goodwill och varumärken på tillgångssidan samt pensionsskulder och
skatteskulder på skuldsidan.

image

Nedskrivningsbehovet av tillgångar och uppskrivningsbehovet för skulder prövas årligen eller när det finns en indikation som föranleder prövning. Läs mer i not 11, Immateriella anläggningstillgångar på sidan 110 och i not 33, Kritiska uppskattningar och bedömningar på sidan 131.

Ämnen

, ,

Dela den här sidan

Pressmeddelanden

Senaste rapporten

Kommande händelser

Tyst period Q3 2017

25 september 2017 - 24 oktober 2017

Delårsrapport – Q3 2017

25 oktober 2017

Bokslutskommuniké – Q4 2017

26 januari 2018